Sverige kan ändra körkortsregler vid synfältsdefekter både i Sverige och Europa

Svenska Glaukomförbundet har idag begärt hos EU-minister Jessika Roswall och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson att Sverige under det svenska EU-ordförandeskapet 2023 dels fullföljer ändringsarbetet i EUs gällande körkortsdirektiv från 2006, dels fortsätter förändringsarbetet av det svenska regelverket från 2010.

Den aktuella bakgrunden är att tusentals svenska medborgare med smärre synfältsdefekter årligen sedan 2010 på ett tveksamt sätt blivit av med sina körkort. Transportstyrelsen har återkallat körkort för personer trots att Svenska Glaukomsällskapet (en underavdelning till Svenska Ögonläkarföreningen) påpekat att det saknas vetenskapligt evidens för att små asymtomatiska synförändringar påverkar personens förmåga att säkert framföra fordon
i trafiken.

Sverige gör en helt annan tolkning av EUs körkortsdirektiv än andra EU-länder. Flertalet länder tillåter att personer, som utreds för återkallelse av sitt körkort, även kan genomföra andra tester och praktiska körprov innan beslut fattas. Den möjligheten finns inte i Sverige.

En tidigare försöksverksamhet med körprov visade att 70 procent av de som fått sina körkort indragna klarade körproven. I Sverige är ögonläkare skyldiga att göra synfältstester på patienter med glaukom, diabetes, stroke om misstanke om påverkan av synfältet föreligger. De individer som inte uppfyller Transportstyrelsens krav på synfält anmäls till myndigheten som regelmässigt därefter återkallar körkortet utan ytterligare kartläggning.

Det är hög tid att dessa rutiner ses över och att bestämmelserna synkroniseras med vad som gäller i övriga EU-länder. Frågan har utretts av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, efter uppdrag från regeringen daterad 2021-09-16 (I2021/02412), den rapport som VTI 2022-10-31 överlämnattill departementet och statsrådet Andreas Carlsson. (VTI rapport 1149: Regeringsuppdrag synfält. Utredning om förutsättningar för undantag från de medicinska kraven för individer med synfältsbortfall).

Samtidigt har frågan om översyn av EUs gällande körkortsdirektiv aktualiserats. Kommissionens ändringsarbete har förberetts inom DG MOVE Unit C2. Det skulle startas under sista kvartalet 2022 men skjuts upp till första kvartalet 2023 och kommer följaktligen upp under det svenska ordförandeskapet.
Enligt uppgifter från Sveriges ständiga representation vid EU har exempelvis VTIs vetenskapliga rapport inte anhängiggjorts.

Svenska Glaukomförbundet med flera har framfört att det vid den pågående översynen av EUs körkortsdirektiv görs ett tillägg i det existerande direktivet under punkten Objectives 3: Increase safety on the Unions roads by ensuring that medically fitness of drivers is adequately assessed in a consistent manner in the entire union. Punkten kan definieras ytterligare genom tillägget: Review the standards on medical/mental fitness to improve the medical screening.

Tillämpningen av EUs körkortsdirektiv i Sverige sker alltså på ett orimligt och oacceptabelt sätt i förhållande till vad som sker i flertalet EU-länder. Praktiska körprov bedöms vara ett betydligt mer rättvisande sätt att bedöma en persons förmåga att köra bil. Även olika testförfaranden och simulatortest tillämpas alltmer. VTIs rapport innehåller detaljerade beskrivningar av hur rutinerna i Finland, Storbritannien, Finland och Danmark. Slutrapportens slutsats är att Sverige har möjligheten att genomföra en förändring med avsevärda nyttor. Detta eftersom de valda aktörerna och de valda metoderna existerar idag och därför endast behöver utvecklas i viss mån för att säkerställa att individer med synfältsbortfall erbjuds en kvalitetssäkrad, rättssäker och rättvis process som dessutom bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam.

Avslutningsvis finns anledning att peka på att bakom statistiken, gällande indragning av körkort baserat på synfältstest, döljer sig ett stort antal personliga tragedier både för privata bilförare och yrkesförare. Förlusten
av körkortet får ofta långtgående konsekvenser för de som drabbats. Familjeförsörjare har förlorat sina jobb och familjer har splittrats, förutom att den personliga hälsan och allmäntillståndet har försämrats för många individer som i praktiken får sina liv förstörda utan att ens få en rimlig möjlighet att nå framgång i ett överklagande.

Dessa faktiska följder har till och med dokumenterats i en doktorsavhandling ur vilken också kan utläsas att detta förfarande lett till ett utbrett misstroende mot främst Transportstyrelsen men även mot svenska myndigheter i allmänhet. Bedömningsmetoderna upplevs som orättvisa och betraktas av många som ett rättsövergrepp. Deras körkort har återkallats utan att de fått en rimlig möjlighet att bevisa att de faktiskt är bra bilförare. (Jonna Nyberg: Förändringar i transportrelaterad välfärd och myndighetsförtroende).

Från Svenska glaukomförbundet vill vi därför påpeka att det är hög tid att åtgärda den uppenbara särbehandling som ett stort antal svenska medborgare utsätts för när en svensk myndighet tillämpar ett EU-direktiv på ett sätt som
i flertalet andra EU-länder ges en helt annan tolkning. Bestämmelserna om undantag bör förändras genom att bland annat att praktiska körprov införs
i Sverige. Det lär knappast erbjudas ett bättre tillfälle än under det svenska
EU-ordförandeskapet 2023.

Våra frågor till EU-minister Jessika Roswall och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson är följande:

• På vilket sätt planerar regeringen att följa upp VTIs rapport 1149 Regeringsuppdrag synfält och de förslag som presenteras i rapporten?

• På vilket sätt planerar regeringen för det fortsatta arbetet med den påbörjade översynen av EU-kommissionens körkortsdirektiv under Sveriges ordförandeskap?

Sven-Olov Edvinsson
Ordförande Svenska Glaukomförbundet

Pressmeddelandet är utskickat via Nyhetsbyrån TT 23-01-17